Separat insamling för hårdplast på Sysavs återvinningscentraler

Från och med första januari i år infördes det separat insamling för hårdplast på 14 av Sysavs 15 återvinningscentraler. Därmed kan man nu även återvinna plast som inte omfattas av producentansvaret för förpackningar, tex plastmöbler, plastpallar, blomkrukor och leksaker. Sysav skriver att av det material som är rätt sorterat kan cirka 95% materialåtervinnas. Sysav är Sydskånes avfallsaktiebolag och ägs av 14 skånska kommuner. Läs mer på Sysavs hemsida

Tänk om plast på studiebesök på Svensk Plaståtervinning

Några av Tänk om plasts anslutna aktörer besökte i förra veckan Europas största plastsorteringsanläggning i Motala. Anläggningen har varit igång i drygt ett år och merparten av Sveriges alla insamlade plastförpackningar skickas nu dit. Enligt Svensk plaståtervinnings uppskattningar är det i dagsläget enbart 15-20% av våra plastförpackningar i Sverige som återvinns och säljs vidare för att användas i en ny plastprodukt. Att det inte är mer beror bland annat på att inte alla konsumenter sopsorterar och på en för dålig efterfrågan på vissa typer av återvunnen plast. Svensk plaståtervinnings hemsida

Hej Patrik Lindqvist, inköpsansvarig och Fredrik Holst, produktchef…

…på Rondo Plast AB, ett Ystadbaserat företag som säljer kvalitetssäkrad och återvunnen plastråvara!

Ni startade redan 1980 med att erbjuda återvunnen plast, hur började ni?
Vid den tiden ansåg många att återvunnen plast inte var fint nog. Genom att starta Rondo Plast separerade vi återvinningen från vårt moderbolag Polykemi. Rondo Plast tog hand om Polykemis eget, och även våra kunders, produktionsspill för förädling. Idag har synen på återvunnen plast förändrats och om vi hade startat upp verksamheten idag hade vi med största sannolikhet inte valt att förlägga verksamheten i ett separat bolag utan direkt under vårt moderbolag Polykemi.
Hur har intresset för återvunnen plast förändrats hos era kunder sedan dess?
I början såg kunder en möjlighet att använda återvunnen plast till enklare produkter t.ex. krukor och hinkar. Priset var den enskilt drivande faktorn då återvunnen plast historiskt kostat mindre än ny plast. Sedan länge nu levererar vi tekniska och högpresterande material till avancerade produkter, däribland till fordonsindustrin. Priset följer den prestanda man är ute efter för den aktuella detaljen, och vårt jobb är att identifiera de rätta källorna för ändamålet. Branschen börjar förstå att hög kvalitet av återvunnen plast kostar i samma härad som nyvara. Den växande drivkraften är istället hållbarhet och att kunna påvisa sina ”gröna” produkter på marknaden. ’
Vad tror ni krävs för att fler ska använda sig av återvunnen plast?
Återvunnen plast har gått från något fult och hemligt till något värdefullt med pondus, och i takt med att fler företag berättar om sina lyckade projekt så kommer fler att vilja hänga på. Marknaden och industrin är redo. Kunniga och intresserade politiker är ett måste för att bana väg för industrin och det krävs även att gemene hushåll känner engagemang och återvinner sin plast.
Miljövinsterna med att använda återvunnen plast diskuteras mycket idag. Vilka fördelar ser ni med att jobba med återvunnen plast?
Vi håller på att ta fram underlag för våra produkters klimatpåverkan. Miljövinsterna är stora att använda plast i vissa produkter i jämförelse med andra konventionella material som metall, tyg och trä, bland annat för att plast är lättare och kräver mindre energi vid framställandet. Att sedan byta ut ett ton ny Polypropen-plast mot ett ton återvunnen Polypropen-plast besparar C02 motsvarande >700 mils bilkörning i en medelstor bil som släpper ut 140g/km. Så, fortsätt insamlingen av uttjänta plastdetaljer i längst möjliga mån, så kan företag som vi bereda väg för ett nytt liv för denna, i många hänseenden, värdefulla råvara!

Skånsk utredning: Hur minskar vi användningen av nyproducerad fossil plast

Livsmedelsakademin, IUC Syd och Packbridge har på uppdrag av region Skåne undersökt möjligheterna att minska användningen av nyproducerad fossil plast. De har intervjuat 20 skånska aktörer längs plastens hela värdekedja. I sina slutsatser lyfter de fyra problemområden för fortsatt utveckling mot hållbarare plastanvändning: teknikerna för plaståtervinning är dåligt utvecklade, värdekedjorna för återvinning och cirkulär ekonomi för plast är dåligt utvecklade, det finns låg kunskap om plaståtervinning och brist på resurser. De föreslår bland annat att man framöver tittar på hur man kan uttveckla insamlingssystemen och undersöker möjligheterna för kemisk återvinning av plast. Läs rapporten här

WWF kräver ett globalt plastavtal

WWF släpper en ny plastrapport i samband med att FN har plast på agendan och hoppas på ett globalt plastavtal. Rapporten presenterar en rad problem och statistik relaterat till världens plastkonsumtion. Bland annat lyfts att nedskräpningen av plast till 2030 förväntas fördubblas utifrån scenariot business as usual med tydlig och synlig påverkan på våra hav. Ta del av rapporten här.

Save the date: den 27 nov tar vi arbetet vidare i nätverket ”Tänk om plast”

Nu är det dags att åter igen samla skånska aktörer som på olika sätt arbetar för att minska mängden plast som hamnar i naturen. Varmt välkomna på en spännande vinter-workshop. Under denna halvdag kommer ni att få ta del av vad som händer och hur man jobbar med plastfrågan, både på nationell nivå och i Skåne. Tillsammans diskuterar vi och planerar för konkreta åtgärder för att minska plast som hamnar fel. Kunskaperna från workshopen kommer därefter att kokas ner till ett användbart verktyg som sätter riktningen för det fortsatta arbetet framåt i Skåne. Tid och plats: 27 november kl 09:00-13.00 på Länsstyrelsen i Malmö. Läs mer och anmäl dig här senast 16 november.

Paneldiskussion om att minska plastens klimatpåverkan

Ökad plaståtervinning och/eller minskad användning av plastmaterial är avgörande för att nå uppsatta miljö- och klimatmål. Prognoser visar en fördubbling av plastanvändningen under de kommande årtiondena. Kan denna utveckling undvikas? Hur kan plastavfall bättre användas som resurs? Vad är utmaningarna att ersätta fossilbaserad plast med biobaserade? Kom och lyssna på en paneldiskussion med ledande forskare inom ämnet den 11 oktober i Lund. Eventet hålls på engelska. Läs mer och anmäl dig här.

Innovationstävling för att hantera plasten i Hanöbukten

World Maritime University och Marint Centrum i Simrishamn utlyser en tävling för att hitta lösningar på problemet med oönskad plast i havet. Tävlingen vänder sig till alla – företagare, kommuner, ungdomar och privatpersoner och man kan välja mellan fyra olika tävlingskategorier: mikroplaster, skräp i havet, minska plastanvändningen och återanvänd plast. Vinnarna får 10 000 kronor för att påbörja sitt lösningsförslag. Lösningsförslagen kommer att presenteras förmiddagen den 26 oktober på Marint centrum i Simrishamn. Om du inte vill lägga fram ett tävlingsbidrag kan du ändå delta som publik och hjälpa oss rösta fram en vinnare. Den 4 oktober är sista datum för att skicka in ditt bidrag. Läs mer /Anmäl dig.

Hackaton i Lund på temat plast 26 – 27 oktober

Climathon är en global hackathon som sker samtidigt i över 230 städer runt om i världen den 26 -27 oktober. Deltagare med olika bakgrund och erfarenheter bjuds in för att i lag arbeta under 24 timmar och tillsammans hitta en lösning på ett specifikt problem. Climathon i Lund kommer att fokusera på att hitta lösningar för att begränsa klimatpåverkan av plast. Du som deltar kan vara student, entreprenör, teknisk expert eller bara medborgare med djupt intresse för frågor om plast, miljö och klimat. Det som verkligen behövs är ditt stora intresse, vilja att tänka på nya sätt och en önskan om att samarbeta med andra. Målet är att flera av de framtagna lösningarna sen kan realiseras. Läs mer