Återvinning är en viktig del av att göra plastens värdekedja mer cirkulär. Genom att se plastavfall som en resurs istället för ett slit- och släng-material borgar vi även för mindre utsläpp i naturen.
Idag uppkommer cirka 1,6 miljoner ton plastavfall i Sverige om året. De största mängderna kommer från blandat avfall och sorteringsrester från verksamheter, därefter från restavfall, som uppkommer främst i hushållen.
Man beräknar att cirka 8 procent av vårt totala plastavfall materialåtervinns idag. Framför allt är det plastförpackningar som återvinns då det där finns ett producentansvar och ett utarbetat system för insamling. 15–20 procent av vårt förpackningsmaterial beräknas återvinnas i dagsläget (källa: Svensk plaståtervinning).
Översikt över kartlagda plastflöden i Sverige 2016/2017 (ton).
Tillförsel av plastråvara = Import + Produktion – Import
För att identifiera var den största potentialen för plaståtervinning finns måste man både beakta vad som lättast kan samlas in och vad det finns en marknad för, var man gör störst miljövinster och var man kan undvika farliga ämnen.
En utredning gjord 2018 på uppdrag av Naturvårdsverket pekar ut störst potential i plastförpackningar, följt av flöden från byggmaterial (framför allt rörspill och kabelplast) och bilar. Det finns även goda möjligheter till en utökad materialåtervinning av plast inom hälso- och sjukvården.
Dagens plaståtervinning är mekanisk återvinning där plasten sönderdelas och smälts ner. Forskning och försök pågår med kemisk återvinning där plasten förgasas eller bryts ner med enzymer för att sen, på molekylnivå, sättas ihop till nytt plastmaterial. Än så länge är denna typ av återvinning på pilotstadiet men på sikt skulle det kunna vara en lösning för material som inte kan materialåtervinnas idag på grund av blandade material.
Aktör inom parentes
För att främja insamlingen av separerad plast från konsument krävs att det är enkelt och tillgängligt att sortera både i hemmet, arbetsplatsen och på offentliga platser.
Fler flerbostadshus behöver erbjuda insamling av plastförpackningar i huset, så kallad fastighetsnära insamling.
Fler snabbmatsrestauranger behöver erbjuda sina kunder ytterligare sorteringsmöjligheter utöver restavfall.
En starkt ökande marknad är mat och dryck som ska ätas ”på språng” och det ökar även behovet av att kunna sortera förpackningsmaterial i det offentliga rummet.
För att återvunnen plast ska vara intressant som råvara krävs mer rena, oblandade material än idag. Det finns exempel på där råvaruproducenter tar hand om industrispill från sina kunder och på så sätt kan återvinna plast med säkrad kvalité och innehåll.
Med cirkulära affärsmodeller där man hyr ut en produkt i stället för att sälja den kan det även bli lättare för en producent av plastprodukter att ”hämta hem” sin råvara igen.
Även som konsument av plastartiklar kan man bidra till renare fraktioner. Det pågår pilotprojekt både i Stockholmsregionen och Västra Götalandsregionen där man tittar på just möjligheterna att i sjukvården hitta enkla stora plastflöden som kan samlas in separat för bättre återvinningsbarhet.
Plaster som innehåller farliga eller problematiska ämnen ska inte materialåtervinnas.
För att höja återvinningsgraden av en plastprodukt krävs det att den antingen är producerad i en enda typ av plast eller att olika plasttyper går lätt att plocka isär.
För att höja återvinningsgraden av en plastprodukt krävs det att den antingen är producerad i en enda typ av plast eller att olika plasttyper går lätt att plocka isär.
(engångsplastdirektivet)
Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.
