Åtgärdsområde 4: Stoppa nedskräpningen

Plast är en stor del av nedskräpningen

Nedskräpning är inte bara plast, men plast är en stor del av nedskräpningen. Plasten är också det skräp som är kvar längst i naturen och haven eftersom den har så lång nedbrytningstid. Enligt Håll Sverige rents mätningar består 33% av nedskräpningen i de större tätorterna av plast (fimpar och snus ej medräknat). Mat-, godis- och glassförpackningar, muggar, cellofan från cigarettpaket och snusdosor är bland de vanligaste plastföremålen. Andelen plast var ännu högre vid mätningar i mindre tätorter och på stränderna var över 70% av nedskräpningen plast.

Fimpar är också plast

Cigarettfimpen är enligt Håll Sverige rents senaste mätning det vanligaste skräpet i Sverige, både i stadsmiljö och på stränder. Cigarrettens filter är gjort av plast och har en nedbrytningstid på 1–5 år. Enligt Håll Sverige Rents beräkningar slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år vilket motsvarar ungefär 108 ton plast. I maj 2019 infördes en ny lagstiftning om rökförbud på ett antal offentliga platser, och som en konsekvens togs askkoppar bort från dessa platser. Många befarar att detta ska leda till en ökad nedskräpning av cigarettfimpar men huruvida detta stämmer har ännu inte utvärderats i större skala. 

Lagstiftning och ansvar

I Sverige är all form av nedskräpning förbjuden, det innebär förbud mot att skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Sedan år 2011 kan polisen utfärda böter på plats för mindre allvarlig nedskräpning men lagen används allt mindre sen den infördes. Enstaka fimpar eller småskräp anses obetydligt och kan heller inte bötfällas. Ansvaret för uppstädning ligger dels på kommunen (framför allt på allmänna platser), dels på fastighetsägare/markägare (privat mark eller kvartersmark) och dels staten (längs vägar där staten är väghållare). Gränsdragningen mellan kommunens och markägarens ansvar är otydlig när det gäller allemansrättslig mark utanför tätorterna. Därutöver finns det utökade producentansvaret som innebär att producenten av en förpackning har ansvar för allt förpackningsavfall, oavsett vart det uppkommer. Förpackningar som omslutit exempelvis mat och dryck och som konsumeras på offentlig plats inkluderas också i detta ansvar.

Förslag på åtgärder

Aktör inom parentes

  • Identifiera nedskräpningspunkter i samverkan med en GIS-strateg och andra berörda aktörer och rikta åtgärder dit. (Kommuner, intresseföreningar)
  • Kartlägg vilka offentliga områden som är i behov av fler soptunnor, mer frekvent tömning eller ersättning med andra lösningar. (Kommuner, avfallshanterare, förvaltare av naturområden)
  • Inför åtgärder för att få fler att fimpa cigaretten på rätt plats, tex genom nudging. (Kommuner, intresseföreningar)
  • Främja städning av stränder och undervattensmiljöer. Detta kan göras genom att ge bidrag och uppmuntra till initiativ där dykare städar undervattensmiljön i till exempel hamnar, kanaler. Skräpet kan sedan visas upp i kampanjer mot nedskräpning.
  • Inför vattenkranar för gratis dricksvatten i offentliga rum som exempelvis parker, köpcentrum och personalutrymmen. (Kommuner, företag)
  • Kommunicera att ballongsläpp, konfetti mm är nedskräpning i samband med olika evenemang, till exempel till gymnasieskolor innan studentveckorna, till sportföreningar innan stora sportevenemang. Viktigt att även komma med förslag på vad de kan använda istället. (Kommuner, intresseföreningar)
  • Ta fram en regional strandstädarkarta för allmänheten att rapportera både nedskräpning samt städade områden. (Kommuner, länsstyrelsen i samarbete)
  • Utmana butiker och restauranger att bli mer plastmedvetna. Uppmuntra initiativ som leder till att onödiga produkter lämnar verksamheter (så som engångsartiklar i plast, ballonger med mera).
  • Initiera eller stimulera samarbetsprojekt med kunniga inom nudging och hur metoden kan minska nedskräpning. (Avfallsbolag, kommuner, intresseföreningar)
  • Ställ krav på hantering av plast och uppstädning i upphandling av byggen. Vid städning, täcka lasten vid transport, uppackning och lastning/omlastning inomhus. (Kommuner)
  • Öka studenters kunskaper på högskole-/universitetsnivå inom produktdesign om hur produkter kan designas för minskad risk för oavsiktlig nedskräpning. (Universitet och högskola)

Design- och materialval

Att jobba med nedskräpningsproblemet ska inte enbart handla om påverkansåtgärder gentemot konsument. Designval kan minska nedskräpningen till exempel genom att inte ha plastprodukter med lösa delar som lätt kan falla av så som plastkorkar. Att som verksamhetsutövare inom till exempel snabbmatsrestaurang- eller försäljningsbranschen titta över produkternas förpackningsmaterial eller välja flergångsprodukter före engångsprodukter kan minska risken för nedskräpning.

Upphandling och tillsyn

Offentliga aktörer och tillsynsmyndigheter har möjligheter att ställa krav som leder till mindre nedskräpning. Vid upphandling av byggentreprenad kan man bland annat ställa krav på att åtgärder tas för att material inte ska blåsa iväg. Om kommunen upplåter mark till utomhusevenemang av olika slag kan krav ställas på vilket typ av material som verksamhetsutövaren använder sig av (till exempel förbud mot plastpåsar vid torgförsäljning eller förbud mot engångsplast vid försäljning av mat).

Beteende- och attitydförändring

I en utredning gjord av Naturvårdsverket framkom bland annat att sociala normer har stor betydelse för huruvida man skräpar ner. Kommunikationsinsatser för att stärka normerna mot nedskräpning behövs på flera fronter. Till exempel så är städkampanjer inte enbart till för att städa upp utan lika mycket för att skapa engagemang för en renare närmiljö. Kunskapshöjande insatser behövs också (plastens långa nedbrytningstid, fimpar är också plast osv). Man kan även visualisera nedskräpningens effekter och använda sig av nudging (det ska vara lätt att göra rätt). Riktade kommunikationsinsatser kan göras mot särskilda grupper utifrån (till exempel rökare, besökare i naturområden och skolor/barnverksamhet). 

Förbättrad skräpinsamling

Ändrade förhållanden såsom en växande on-the-go-konsumtion (det vill säga att man tar med inpackad mat och äter på språng) och förbudet mot rökning på fler offentliga platser kräver att man ser över behoven av avfallsinsamlingen i det offentliga rummet. Främst i stadsmiljön, men även på stränder och i naturområden som har mycket besökare. Soptunnor och askkoppar behöver vara synliga och finnas på strategiskt utvalda platser.

Mäta och kostnadsberäkna nedskräpningen

I dagsläget gör 10 av Skånes 33 kommuner skräpmätningar enligt Håll Sverige rents metod. Att mäta nedskräpningen tydliggör var behoven finns och effektiviteten av insatta åtgärder. Att räkna på kostnader och jämföra förebyggande insatser med städinsatser tydliggör också vilka insatser som gör mest nytta.

Användbara länkar:

Under 2018 drev Malmö stad en upplysningskampanj om fimpar och deras inverkan på miljön. Malmö stad ville även fånga upp allmänhetens engagemang och Malmöborna uppmanades att att skicka in förslag på vad kommunen kan göra för att minska antalet fimpar på gator och torg. Läs mer om kampanjen och ta del av åtgärdsförslagen från kommuninnevånarna på Malmö stads webbplats.
Här hittar du en film om kampanjen. 

Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.