Åtgärdsområde 3:
Minska plast i dagvattnet

Spridningsväg för flera plastkällor

Fyra av de sex viktigaste identifierade källorna till mikroplaster i naturen har dagvatten som en potentiellt stor spridningsväg. Det gäller väg- och däckslitage, nedskräpning, utsläpp från konstgräsplaner, samt utsläpp från industriell produktion och hantering av primärplast. Andra utsläppskällor, som från bygg- och underhållsarbete, vid bräddningar (tillfälligt utsläpp av avloppsvatten till följd av att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat) och snöhantering kan också också ha dagvatten som vidare spridning.

Största delen av dagvattnet renas inte

Den största delen av dagvatten i tätbebyggt område går orenat ut i vattenrecipienten (vattendrag, sjöar och hav). Enligt en utredning gjord på uppdrag av Naturvårdsverket renas endast ca 8% av detta dagvatten, antingen i reningsverk eller i särskild dagvattenrening (dagvattendammar och våtmarker). Dagvatten från vägar utanför tätbebyggelse omhändertas i huvudsak i diken, som till viss del tjänar som rening genom sedimentering.

Förslag på nationella etappmål för dagvatten

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till nya etappmål för miljökvalitetsmålen gällande dagvatten Man föreslår att: 

– Senast 2023 ska en hållbar dagvattenhantering integreras i planering och byggande.

– Senast 2025 ska de kommuner som har vattenresurser med risk för betydande påverkan av dagvatten från befintlig bebyggelse, ha genomfört en kartläggning samt tagit fram en handlingsplan för en hållbar dagvattenhantering. Naturvårdsverket menar att man bör inkludera mikroplast i en sådan utredning och handlingsplan.

Förslag på åtgärder:

Aktör inom parentes

  • Kartlägg dagvattenhanteringen och identifiera var insatser behövs i form av till exempel filter, dammar eller fördröjningsmagasin. (Kommuner, VA-huvudman)
  • Kartlägg var bräddningar av avloppsvatten uppstår och hur det kan undvikas t.ex. genom bättre tillsyn, underhåll eller förebyggande åtgärder. (Kommuner, VA-huvudman)
  • Se över rutiner och tekniker för städning i tätbebyggt område för att minska utsläpp til dagvattnet. (Kommuner)
  • Informera allmänheten om var dagvattnet leder ut för att minska risken av nedskräpning vid och i dagvattenbrunnar. (Kommuner, intresseföreningar)
  • Inför konkreta åtgärder för minskat läckage av granulat från konstgräsplaner, till exempel dagvattenbrunnsfilter, sargar, ytor för hantering av snö, driftrutiner och skoborstar. (Anläggningsägare)
  • Upplys anläggningsägare, driftpersonal, och utövare om problematiken kring spridning av mikroplaster från konstgräsplaner och hur man undviker det. (Kommuner)
  • Se över dagvattenhanteringen runt övriga typer av plast- och gummiytor, till exempel på lekplatser och ridanläggningar. (Anläggningsägare)
  • Beakta plast som förorening vid tillsyn av dagvattenanläggningar. (Kommuner, Länsstyrelsen)

Stoppa utsläppen

Utsläpp av makro- och mikroplast ska åtgärdas i största möjligaste mån innan det når dagvattnet. Förebyggande arbete handlar tex om att se över städningsrutiner och hantering av gatusediment och sopvatten. Det handlar om att installera galler och filter i dräneringsbrunnar för att hindra att skräp sprids vidare via dagvattnet.  Mycket av det förebyggande arbetet består också av kommunikationsinsatser och kunskapshöjande insatser gentemot allmänheten. Om alla inblandande förstår problematiken med t.ex. konstgräsgranulat kan de agera därefter. Likaså om fler blir medvetna om hur många dagvattenbrunnar som leder ut i vattendrag utan rening. 

Utökad rening av dagvatten

Vid nybyggnationer är det brukligt  att göra en dagvattenutredning och där planera för rening men i äldre bebyggelse finns inte detta. Vid förtätning kopplas nybyggnationer ofta på befintligt äldre dagvattensystem.

Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.