Åtgärdsområde 1:
Effektivare användning och smarta inköp

Som en del i att minska mängden plast i samhället bör alla aktörer se över sina inköp och sin användning av plast.

Kontorsarbetsplats med skärm, tangentbord, högtalare, växt. Postit-lapp på skärmen med text Förebyggande börjar här.

Hållbarhet är en förutsättning för lönsamhet

Många stora företag har redan idag ambitiösa mål för att ställa om till en mer hållbar plastproduktion och plastanvändning. Just för att det kan ta tid att ställa om är det viktigt att ligga i framkant. Även om man inte har plastprodukter som sin primära affärsverksamhet så har man nästan garanterat plastflöden i verksamheten, om inte annat så i förpackningsmaterial.

Offentlig upphandling kan driva hållbar utveckling och samtidigt spara pengar

Offentlig upphandling i Sverige omfattar drygt 640 miljarder kronor varje år. Som offentlig aktör kan man med sin upphandling driva utvecklingen i en miljövänligare riktning. Samtidigt kan man genom att se över sina inköp och användning dra ner på kostnader, både för inköp och för avfallshantering.

Alla har juridiskt ansvar för att förebygga och minska sitt avfall 

Att minska våra inköp och effektivisera vår användning av plast leder oundvikligen också till mindre avfall. Att minimera eller förebygga att avfall uppstår är det högst prioriterade steget i avfallshierarkin. Avfallshierarkin regleras i EU:s ramdirektiv och är sedan 2011 införd i svensk lagstiftning. I miljöbalken står att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att minska mängden avfall. 

Tangentbord där en tangent är en grön återvinningssymbol (tre pilar i trekantsloop)

Förslag på åtgärder:

Aktör inom parentes

  • Kartlägg primära och sekundära plastflöden i verksamheten, till exempel förpackningsmaterial. (Alla aktörer)
  • Förbättra kompetensen om vilka miljövänligare alternativ det finns för det ni idag köper in i plast. (Alla aktörer)
  • Byt ut engångsartiklar till flergångsartiklar där det är möjligt i den egna verksamheten. (Främst restaurangbranschen, dagvaruhandeln, kommunal verksamhet och sjukvården)
  • Förbättra kompetensen och om vilka krav man kan ställa vid upphandling gällande plastartiklar. (Kommuner, länsstyrelsen, regionen)
  • Beakta plastproblematiken i framtagandet av upphandlingsstrategier. (Kommuner, länsstyrelsen, regionen)
  • Se över verksamhetens användning av tvätt-, disk och rengöringsprodukter och eventuella tillsatta mikroplaster i dessa. (Främst inom städbranschen, kommunal verksamhet och sjukvården)
  • Fasa bort vatten på flaska genom att kranmärka verksamheten. (Alla aktörer) 
  • Ta fram riktlinjer för när och hur plastmaterial ska användas på sportanläggningar, lekytor och andra utomhusmiljöer så som till exempel konstgräs i rondeller och vägrenar. (Kommuner)

Effektivisera 
verksamhetens 
plastavfall

Genom att kartlägga primära och sekundära  plastflöden i verksamheten (till exempel förpackningsmaterial) kan man identifiera var det finns möjligheter att effektivisera användandet och ta bort eller minska onödiga inköp. Ett resurssnålt användande av plast innebär till exempel att man försäkrar sig om att man inte använder mer material än nödvändigt, oavsett om du är producent eller konsument, och att man ställer krav på att förpackningar inte är större än de behöver vara. Att se över beställnings- och lagringsrutiner kan också uppmärksamma ineffektiv förbrukning av engångsartiklar i plast. Räkna på hur mycket ni tjänar.

Reflektera inför inköp

Att omvärdera sina inköp av plastprodukter handlar inte bara om materialval. Det första man bör fråga sig är om man behöver produkten över huvud taget. Kanske kan produkten ersättas med en tjänst, man kanske kan hyra istället för att äga, eller så kan behovet lösas med ett förändrat arbetssätt. Att försäkra sig om att produkten har lång livslängd och är repareringsbar borgar också för minskade inköp. Engångsprodukter kan ersättas med en flergångsprodukt. Man kan välja att köpa in i stora eller påfyllningsbara behållare för att minska förpackningsmaterial. Att ställa krav på funktion istället för produkt kan spara material (till exempel så kan plastpåsar köpas in efter tjocklek, men borde kanske upphandlas med krav på hållbarhet). Att försäkra sig om produktens återvinningsbarhet bidrar till att materialet kan cirkulera (se avsnittet om återvinning) och därmed minska nyproduktionen. Självklart ska man även beakta övriga aspekter av plastproblematiken vid inköp. Välj det material med minst klimatpåverkan. Om valet är plast så har återvunnen plast minst klimatavtryck, därefter biobaserad plast och sist fossil plast (förutsatt hög inblandning av återvunnen plast). 

Användbara länkar:

Hållbar Utveckling Skåne har i flera framgångsrika projekt hjälpt skånska kommuner att minska avfallet i sina verksamheter. Metoden man använder har tagits fram av branschorganisationen Avfall Sverige. Läs mer och få konkreta tips på www.overstasteget.se.  

I projektet Klimateffektiv plastupphandling i Uppsala låg fokus på att förändra upphandlingskriterier för att på så sätt påverka leverantörerna att utöka sitt utbud av återvunnen och förnybar plast. På klimatprotokollet.uppsala.se finns e-utbildning och framtagna vägledningar.

Göteborgs stad har tagit fram smarta checklistor för hur du förebygger avfall i din organisation. Det finns specifika checklistor för restaurang/café, kontoret, flerbostadshus, förskolan, skolan och äldreboendet. Det finns även checklistor för inköp och upphandling och för när man anordnar konferenser. Du hittar checklistorna på Göteborgs stads webbplats.
Miljökonsultföretaget AFRY har utformat, testat och utvärderat en informations- och nudgingmodell för att få medarbetarna att ta med sig egen behållare vid hämtning av takeaway-lunch. I projektet lånade man ut matlådor i flergångsmaterial, informerade om plastens miljöpåverkan och hade en dialog med närliggande restauranger. Förhoppningen är att projektet kan skalas upp och användas av andra. Läs mer om Plastfritt Dockan på AFRY:s webbplats.
Logotyp Länsstyrelsen Skåne
Logotyp Naturvårdsverket
Logotyp Region Skåne

Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.