Plastens negativa effekter på miljön är en av dagens stora miljöutmaningar och spänner över i stort sett alla verksamhetsområden i samhället. Här ges en övergripande bild av utsläppskällor, aktörer och insatsområden.

Kuvös och sjukvårdsutrustning. Foto: nenovbrothers/Most Photos
Foto: nenovbrothers/Most Photos

Plast är fantastiskt

Plast har som material ett antal fantastiska egenskaper. Det är slitstarkt, formbart och lätt. Det är flexibelt och anpassningsbart till en mängd användningsområden. Plast är det bästa materialvalet för vissa produkter, inte minst inom livsmedelsindustrin där det bidrar till längre hållbarhet och mindre matsvinn, inom bilindustrin där lättare fordon kräver mindre drivmedel och inom sjukvården med dess krav på hygien och biokompatibilitet.

Problemen med plast är tre

Det finns flera, men i huvudsak tre problem eller utmaningar med plast. Det första och kanske mest akuta är när plasten hamnar i naturen och de negativa konsekvenser det för djur och natur, men även på till exempel sjöfart, turismnäring och fiskeindustri. Ett annat problem är plastens klimatpåverkan. Klimatpåverkan sker dels på grund av det faktum att plast vanligtvis är en fossil råvara, dels på grund av den energikrävande framställningsprocessen. Ungefär åtta procent av världens råoljeproduktion går idag till plasttillverkning, hälften till materialet, hälften i själva framställningen. Om plastkonsumtionen fortsätter att öka i nuvarande takt kommer plastindustrin 2050 stå för 20 procent av världens totala oljeanvändning. Det tredje problemet med plast är att den ibland kan innehålla kemikalier, tillsatta för att ge plasten vissa eftersökta egenskaper men som har en negativ inverkan på vår hälsa. Det är viktigt att man skiljer på de olika problemen med plast för att hitta de mest effektiva lösningarna för respektive problem. 

Problemen med plast och de åtgärder som krävs för att lösa dem överlappar, men är inte identiska. Att till exempel stoppa de direkta utsläppskällorna av plast löser inte problemet med plastens klimatavtryck. Att gå över till biobaserad plast minskar inte mängden plast i naturen. Att minska vår totala plastanvändning är en åtgärd som bidrar till att lösa alla tre problemen. Denna strategi fokuserar på problemet plast i naturen.

Det finns ingen universallösning

Eftersom problemen med plast är flera så finns det inte heller en enda universallösning för en hållbar plastanvändning. Det finns både synergier och målkonflikter mellan olika lösningar. Att gå över till biobaserad, icke fossil plast minskar vårt klimatavtryck men bidrar inte till att det blir mindre plast i naturen då biobaserad plast har samma egenskaper och nedbrytningstider som fossil plast. Att minska vår plastanvändning generellt, bidrar till att minska alla aspekter av problemet med plast men för att minska mängden plast som hamnar i naturen är det kanske viktigast att minska användningen av de produkter som lätt hamnar fel snarare än av de produkter som det finns ett väl fungerande uppsamlingssystem för. Om vårt syfte istället är att minska vår klimatpåverkan bör vi först och främst titta på var vi har de riktigt stora flödena av plast.

Avgränsning för denna strategi

I den här strategin har vi fokuserat på problemet med plast som hamnar i naturen och vilka åtgärder som behövs för att tackla detta. De överlappar till viss del med övriga delar av en hållbar plastanvändning. Vi har dock inte tittat heltäckande på problembild och lösningar för plastens klimatpåverkan och kemikalieinnehåll. För att stoppa mängden plast som hamnar i naturen behöver vi stoppa direkta utsläppskällor, minska vår plastanvändning och främja ett mer cirkulärt flöde av plast.

Stoppa direkta utsläppskällor av plast

För att minska mängden plast som hamnar i naturen behöver vi åtgärda direkta utsläppskällor av makro- och mikroplast. Nedskräpning, spill vid transporter och avfallshantering, slitage av plastprodukter i utomhusmiljö, förlust av fiskeredskap, nerspolning av produkter med tillsatta mikroplaster och spridning av avloppsslam är några av dessa källor. Spridningsvägar är bland annat dagvatten, avloppsvatten, snöhantering och via luften och slutmålet är oftast havet. Man beräknar att 80–85% av allt marint skräp inom EU består av plast. Av detta beräknas 50% komma från plastprodukter för engångsbruk och 27% från fiskerelaterade föremål, så kallat spökgarn. 

Minska vår användning av plast

Plastanvändningen i Sverige har ökat med nästan 300 000 ton per år sen 2010. Oavsett hur stora ansträngningar vi gör för att täppa till utsläppskällorna av plast till naturen så kommer vi inte ifrån att vi även behöver minska vår användning av plast för att minska läckaget. Ett av de mest effektiva sätten för att minska mängden plast i naturen är att minska användningen av engångsplast. Produkter som innehåller tillsatta mikroplaster är en mycket mindre utsläppskälla men däremot relativt lätt att åtgärda. Engångsplast och tillsatta mikroplaster är två områden där det nu finns eller är på väg ny lagstiftning. För andra produkter krävs aktiva konsumentval.  Att minska vår plastanvändning innefattar att hitta nya lösningar för våra behov (till exempel att installera skoborstar istället för att köpa in skoskydd i plast) och att effektivisera vårt användande av förbrukningsvaror. Det finns produkter där plast inte bör vara förstahandsvalet om användningsområdet innebär slitage och spill. Viktigt är då att beakta miljöpåverkan från det material man byter till. För de områden där plasten behövs kan vi minska vår förbrukning genom effektivare användning.

Främja ett cirkulärt flöde av plast

Cirkulär ekonomi innebär att man lämnar den linjära ekonomi vi har idag där produkter produceras, används och sen kastas och istället går över till ett cirkulärt kretslopp där man i möjligaste mån återför produkten eller materialet till kretsloppet igen (plaster som innehåller farliga eller problematiska ämnen undantagna). I en cirkulär ekonomi har vi nya (kanske snarare återupptäckta) typer av affärsmodeller där produkter kan hyras, leasas eller delas och på så sätt kan användas om och om igen. Detta ställer krav på produktens design så att den håller så länge som möjligt, så att man kan uppgradera den eller så att man kan reparera och byta ut trasiga delar. När och om man inte längre kan återanvända produkten ska materialet gå att återvinna. I EU´s plaststrategi från 2018 finns ambitiösa mål för att ställa om vår plast­användning till att bli mer cirkulär. EU deklarerar att innan år 2030 ska allt förpacknings­material i plast som sätts på den europeiska marknaden vara antingen återanvändningsbart eller kunna materialåtervinnas på ett kostnadseffektivt sätt och att mer än hälften av allt plastavfall som genereras i Europa ska återvinnas. 

Idag har plasten en till största delen linjär värdekedja. För att minska mängden plast i naturen behöver vi, förutom att stoppa utsläppskällorna, även ställa om till ett mer cirkulärt flöde och minska vår totala användning. För att åstadkomma detta krävs ett ökat samarbete mellan aktörer längs hela värdekedjan och att vi börjar se plasten som en värdefull resurs istället för ett slit- och slängmaterial.

Öka plastens värde

För att åstadkomma ovannämnda måste vi styra bort från synen på plast som ett- slit-och släng-material och istället börja se plast som en resurs. Ett material som håller i upp till flera hundra år ska inte vara förstahandsvalet för engångsprodukter. Vi bör sträva efter att skapa produkter som håller, om inte lika länge som materialet, så i alla fall längre än idag. Plast är ett fantastiskt material på många sätt men plast ska användas när det är det bästa materialet för ändamålet, inte för att det är billigast. 

Samarbeta längs plastens hela värdekedja

För att lösa problemen med plastens negativa miljöeffekter kan vi inte enbart fokusera på vårt eget arbetsområde eller där de uppenbara problemen uppstår. Många gånger kan vi åstadkomma mer genom att åtgärda utsläppsproblemen så högt upp i värdekedjan som möjligt (genom rätt produktdesign och inköpsval). För att möjliggöra återanvändning och återvinning behöver producenter, konsumenter och återvinnare hitta varandra och förstå varandras behov och begränsningar. Ett branschöverskridande samarbete kan även skapa nya möjligheter, till exempel att man tillsammans kan skapa nya bättre produkter eller hittar plastresurser lämpliga för återanvändning eller återvinning.

Projektet har fått stöd av Naturvårdsverket och Region Skånes miljövårdsfond.