Aktuellt 2

Webbinarium: Hållbar plastanvändning i kommunen, 23 september

Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och Avfall Sverige bjuder in kommuner till ett seminarium om hållbar plastanvändning. Dagen bjuder på inspiration, kunskap och erfarenheter från genomförda projekt, överblick över vad som är på gång, såväl som möjligheter att utbyta kunskap och diskutera behov av kunskap och annan utveckling med andra deltagare. Läs mer och anmäl dig på Naturvårdsverkets webbsida.

Separat insamling för hårdplast på Sysavs återvinningscentraler

Från och med första januari i år infördes det separat insamling för hårdplast på 14 av Sysavs 15 återvinningscentraler. Därmed kan man nu även återvinna plast som inte omfattas av producentansvaret för förpackningar, tex plastmöbler, plastpallar, blomkrukor och leksaker. Sysav skriver att av det material som är rätt sorterat kan cirka 95% materialåtervinnas. Sysav är Sydskånes avfallsaktiebolag och ägs av 14 skånska kommuner. Läs mer på Sysavs hemsida

Tänk om plast på studiebesök på Svensk Plaståtervinning

Några av Tänk om plasts anslutna aktörer besökte i förra veckan Europas största plastsorteringsanläggning i Motala. Anläggningen har varit igång i drygt ett år och merparten av Sveriges alla insamlade plastförpackningar skickas nu dit. Enligt Svensk plaståtervinnings uppskattningar är det i dagsläget enbart 15-20% av våra plastförpackningar i Sverige som återvinns och säljs vidare för att användas i en ny plastprodukt. Att det inte är mer beror bland annat på att inte alla konsumenter sopsorterar och på en för dålig efterfrågan på vissa typer av återvunnen plast. Svensk plaståtervinnings hemsida

Nätverk för innovationsupphandling i Skåne riktar blicken mot plast

Upphandling av nya innovativa lösningar kan vara ett viktigt verktyg i arbetet mot en mer hållbar och miljövänlig kommunal verksamhet. I ett Vinnova-finansierat projekt har skånska kommuner gått samman för att stärka och lära av varandra när det kommer till upphandling av innovationer. Under 2020 kommer nätverket fördjupa sig i ett case kring att hitta miljövänligare alternativ till de plastkrukor som är vanliga att kommunens inköpta växter transporteras i. Nätverket drivs av Sustainable Business Hub och Hållbar Utveckling Skåne tillsammans med kommunerna Malmö, Staffanstorp, Trelleborg och Ystad. Fler kommuner är välkomna att ansluta sig till nätverket och ta del av årets plast-case! Läs mer om nätverket och om hur din kommun kan vara med

Hej Patrik Lindqvist, inköpsansvarig och Fredrik Holst, produktchef…

…på Rondo Plast AB, ett Ystadbaserat företag som säljer kvalitetssäkrad och återvunnen plastråvara!

Ni startade redan 1980 med att erbjuda återvunnen plast, hur började ni?
Vid den tiden ansåg många att återvunnen plast inte var fint nog. Genom att starta Rondo Plast separerade vi återvinningen från vårt moderbolag Polykemi. Rondo Plast tog hand om Polykemis eget, och även våra kunders, produktionsspill för förädling. Idag har synen på återvunnen plast förändrats och om vi hade startat upp verksamheten idag hade vi med största sannolikhet inte valt att förlägga verksamheten i ett separat bolag utan direkt under vårt moderbolag Polykemi.
Hur har intresset för återvunnen plast förändrats hos era kunder sedan dess?
I början såg kunder en möjlighet att använda återvunnen plast till enklare produkter t.ex. krukor och hinkar. Priset var den enskilt drivande faktorn då återvunnen plast historiskt kostat mindre än ny plast. Sedan länge nu levererar vi tekniska och högpresterande material till avancerade produkter, däribland till fordonsindustrin. Priset följer den prestanda man är ute efter för den aktuella detaljen, och vårt jobb är att identifiera de rätta källorna för ändamålet. Branschen börjar förstå att hög kvalitet av återvunnen plast kostar i samma härad som nyvara. Den växande drivkraften är istället hållbarhet och att kunna påvisa sina ”gröna” produkter på marknaden. ’
Vad tror ni krävs för att fler ska använda sig av återvunnen plast?
Återvunnen plast har gått från något fult och hemligt till något värdefullt med pondus, och i takt med att fler företag berättar om sina lyckade projekt så kommer fler att vilja hänga på. Marknaden och industrin är redo. Kunniga och intresserade politiker är ett måste för att bana väg för industrin och det krävs även att gemene hushåll känner engagemang och återvinner sin plast.
Miljövinsterna med att använda återvunnen plast diskuteras mycket idag. Vilka fördelar ser ni med att jobba med återvunnen plast?
Vi håller på att ta fram underlag för våra produkters klimatpåverkan. Miljövinsterna är stora att använda plast i vissa produkter i jämförelse med andra konventionella material som metall, tyg och trä, bland annat för att plast är lättare och kräver mindre energi vid framställandet. Att sedan byta ut ett ton ny Polypropen-plast mot ett ton återvunnen Polypropen-plast besparar C02 motsvarande >700 mils bilkörning i en medelstor bil som släpper ut 140g/km. Så, fortsätt insamlingen av uttjänta plastdetaljer i längst möjliga mån, så kan företag som vi bereda väg för ett nytt liv för denna, i många hänseenden, värdefulla råvara!

Regeringen tillsätter utredning om skatt på engångsartiklar

Skatt på engångsartiklar var en av de saker som regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna kom överens om i januariavtalet. Nu tillsätter regeringen en utredningen för formerna och på vilka produkter det ska handla om. Från 2021 införs ett förbud i EU mot vissa engångsartiklar i plast. Syftet med den här skatten är att fånga upp engångsartiklar som har en negativ miljöpåverkan, men som inte träffas av EU:s förbud. Utredningen ska vara klar i augusti nästa år. Läs mer om utredningen

Hej Johanna, landskapsarkitekt med ansvar för lekplatser i Helsingborg stad

Du arbetar med lekplatser och lekmiljöer utomhus och ni har börjat att byta ut vissa av era gummiytor till andra underlag?
– Vi vill gärna arbeta mer med hållbar plastanvändning. När vi började utvärdera användningen av gummiytor i lekmiljöer såg vi en hel del problem. När materialet var nytt såldes det in som problem- och underhållsfritt, men så upplevde inte vi det riktigt. Det håller inte lika länge som
utlovat, det är komplicerat att laga och medför hälsorisker. Då materialet endast kan lagas vissa tider på året innebär det att en del ytor har hål längre perioder och i värsta fall blir ytor avspärrade. Dessutom är det väldigt dyrt att ta bort gummiytorna när de behövs tas bort.
Men gummit behövs väl för att lekplatsen ska bli tillgänglig?
– Jo. Om gummiytorna används på rätt plats kan det underlätta för till exempel rullstolsburna att ta sig fram till gungor eller annan tillgänglig lekutrustning. Men ibland har vi sett lekplatser som har gummiyta, men där lekutrustningen inte varit tillgänglighetsanpassad så då finns gummiytan i onödan. Vi arbetar istället mycket med tillgänglighetsfrågan samt hur och för vem som lekplatsen tillgängliggörs.
Ska alla gummiytor bort nu?
– Nej, på vissa platser är det fortfarande motiverat att använda gummi för tillgänglighetens skull. Men vi har mer kunskap nu, är mer medvetna och gör avvägningar om vilket material som är lämpligast för olika ytor. Vi måste kunna motivera när och hur vi ska använda gummi på lekplatser. Vid varje upprustning eller nybyggnation av lekplatser arbetar vi alltid utifrån att det ska bli bättre för alla.

 

Marint centrum i Simrishamn plockar upp spökgarn

Marint centrum i Simrishamn har fått 1,3 miljoner från Havs-och Vattenmyndigheten för att dragga efter försvunna fiskeredskap, så kallade spökgarn. Sju båtar kommer under fyra intensiva dygn plocka upp så många nät som möjligt. Insatserna koncentreras till Bornholmsgattet som är ett utpekat hotspot-område för spökgarn. Området är utvalt efter kunskaper man samlat på sig i det nu avslutade Marelitt Baltic projektet, ett stort transnationellt projekt som syftade till att hitta ett hållbart sätt att hantera försvunna fiskeredskap i Östersjön. Insatserna startar de närmaste veckorna, så fort vädret tillåter. Läs mer om Marelitt Baltic

Lyckat test med fimpzoner

I samband med det nya rökförbudet den 1 juli 2019 inrättade Malmö stad som ett test fimpzoner på tre platser i staden. Malmö stad har nu utvärderat testet och 200 000 gånger har malmöiterna valt att fimpa i en fimpzon! Vilket motsvarar 400 liter! Testet pågick under fyra månader och resultaten är mycket lovande. Fimpzonerna består av solcellsdrivna bänkar med kvällsbelysning och möjlighet att ladda sin mobiltelefon, en stor fimpbehållare samt en tydlig informationsskylt. Att koncentrera rökare, och fimpar, till särskilda platser bidrar till att underlätta gatustädningen. Fimpzonerna har rönt intresse även i andra delar av landet.